Bokens innehåll
Bemötande och Kommunikation
Demens är en form av hjärnskada. Beroende på skadans art och svårighetsgrad så varierar förmågan att kommunicera. Omvårdnadsforskning visar att det ofta går lättare att kommunicera med en demensdrabbad person om man använder icke-verbal kommunikation som beröring och kramar. Man bör också tänka på tonfallet.
Demensdrabbade på akuten
Boken innehåller en forskningsöversikt om hur vårdpersonal inom akutvården upplever att vårda människor med demens.
Sexualitet i samband med demenssjukdom upplevs mycket sällan som ett problem men när man upplever detta som ett problem kan det vara mycket påfrestande för såväl närstående, vårdare som medboende. Olika strategier, baserade på omvårdnadsforskning, att hantera situationen diskuteras.
Våld, tvång och fallolyckor inom demensvården förekommer tyvärr inom demensvården och kan vålla svårt lidande för den demensdrabbade. Boken presenterar olika strategier för att motverka våld och tvång från såväl vårdpersonal som närstående och medboende. Boken innehåller även förslag, utifrån omvårdnadsforskning, på åtgärder för att motverka fallolyckor.
Omvårdnadsstrategier vid agitation
Agitation är ett begrepp, baserat på internationell omvårdnadsforskning. Agitation kan yttra som att den demensdrabbade är aggressiv, skriker, vandrar eller slåss. Agitation beror ofta på stress. Man måste fråga sig varför den demensdrabbade blir agiterad. I de flesta situationer med agitation kan man hitta en utlösande orsak.
Olika omvårdnadsstrategier presenteras, som att minska stress. En strategi är att försöka hitta de utlösande orsakerna till agitation på ett tidigt stadium.
Att utveckla ett lugnt tempo
Att ha regelbundna rutiner och försöka att utveckla ett lugnt tempo är ofta en bra strategi för att minska oro. Rogivande musik kan vara en bra metod för att försöka utveckla ett lugnt tempo.
|
|
|
|
Att vara anhörig eller närstående till en demensdrabbad person är ofta påfrestande. Är man dessutom ensam om att ha ansvaret för den demensdrabbade är det extra svårt. Forskning visar att handledning och avlastning betyder mycket för att man skall orka med att vara anhörigvårdare. Det finns också forskning som visar att många närstående trivs med sin roll som anhörigvårdare.
Olika roller i demensvården
Boken ger en översikt över olika roller som finns inom omsorgen av människor med demens och vilket ansvar de olika befattningshavarna har. Det gäller t ex Biståndsbedömare, Verksamhetschef, Hemsjukvård, Demensteam, Medicinskt ansvarig sjuksköterska, Hemtjänst, Hemtjänstpersonal, Hemtjänstassistent, Demenssjuksköterska, Arbetsterapeut, God man.
 Sömn
Många äldre sover gärna någon timme på dagen. Sover de för mycket på dagarna kan det blir svårt att sova på nätterna. I värsta fall kan det leda förvirringstillstånd. Omvårdnadsforskning visar på en rad olika aktiviteter som man kan använda för att förbättra nattsömnen för den demensdrabbade.
Omvårdnadshandledning
Omvårdnadshandledning för personal inom äldreomsorg är en förutsättning för ett bra möte mellan den demensdrabbade och vårdaren. Flera forskningsrapporter visar att all personal (och anhörigvårdare) som arbetar med demensdrabbade människor bör delta i regelbunden grupphandledning. Handledningen bör vara praktiskt inriktad. En bra modell för omvårdnadshandledning är PLST-modellen (Progressivt Lägre Stress Tröskel).
Teknikstöd inom demensvård
Det är möjligt att, åtminstånde delvis, lindra anhörigvårdarnas tunga arbetsbörda genom att utnyttja en del tekniska finesser som står till buds. Det kan vara enkla hjälpmedel som att anpassa fjärrkontrollen till TVn, larm om någon går upp på nätterna. Det kan även olika former av GPS. Forskning från andra länder visar att GPS kan ha såväl positiva som negativa effekter inom demensvården. Vissa tekniska finesser är inte tillåtna att använda inom den svenska äldreomsorgen men kan användas hemma om man har den demensdrabbades samtycke.
|
